Tycker synd om mig själv
Börjar även få svårt att sova igen, vakar ofta flera gånger per natt och får verkligen kämpa för att somna om igen. Detta gör naturligtvis att jag är dödstrött om dagarna. Dessutom drömmer jag konstigt och läskigt, många drömmar handlar om missfall vilket äe väldigt skrämmande. Jag tror jag är mer rädd för det denna gången än förra då jag tagit till mig graviditeten på ett annat sätt, även om det känns väldigt overkligt fortfarande. Och vad skulle Melanie säga om det hände något?
Än så länge är det svårt att räkna på alla goda saker med att vara gravid, men det kommer. Imorgon går jag in i vecka 13 och snart är jag där, att känna sparkar i magen och krama en alldeles lagom stor bebismage, eller att för första gången se sin bebis på ultraljudet gör alla krämpor i världen värt det. Det är absolut första delen som är värst och sist såklart, när väntan är olidlidlig och kylskåp är smidigare. Men det finns mycket att uppleva innan det är dags för kylskåpsstadiet.
Okej :) Vad tror du att det är för kön då?
Ja vi har oxå Caroline, hade henne första gången vi mä. Känns ändå skönt att ha samma, då vet hon ju redan hur det va för än förra gången.
Hehe jo då det går framåt, ska åka till den förra lägenheten i dag och börja städa. Nästan allt är borta, förutom en hel del som ska raka vägen till förrådet.
Ska du börja på Gravid yoga? Finns det i edet eller är det nån annanstans?