Jennie Johansson

Vecka 25 ♥

Bebisen väger nu över 600 gram och är välproportionerad, men med tunn och ömtålig hud och ringa mängd underhudsfett. Hjärnan växer snabbt och bebisen börjar fylla utrymmet i livmodern. Den är ungefär 30 centimeter lång från hjässa till häl. Chansen för överlevnad är nu goda även om det är bäst att bebisen stannar i magen ett par veckor till och fortsätter att utvecklas på ett "vanligt" sätt.

Jag känner mig gravid och har varit smidigare i mitt liv än vad jag är nu. Jag ser denna vecka lite som en milstolpe, hälften av 20 veckorna kanske. Nästa stopp är 30 eller kanske redan 28 då man går in i den sista tredjedelen och därmed räknas som höggravid. Jag som alltid annars sover utan kudde har ett högt berg i sängen nu mera för att undvika halsbrännan, än så länge fungerar det bra. Men så snart jag lägger mig plant så börjar det igen.

Lillasyster har blivit allt starkare i magen och nu känner jag henne röra på sig ofta där inne. Igår kunde jag känna hur det sparkade på både högt uppe i magen och långt ner. Hon boxade ut ordentligt med andra ord. Melanie har börjat tröttna på att vänta på lillasyster och försöker locka ut henne. Hon kramar ofta magen och pratar om hennes bebis ibland blir hon t o m hotad med stryk utav storasyster om hon inte sparkar tillbaka när hon pratar med henne. Det är naveln som är kommunikations hålet mellan systrarna.

Min foglossning är ingenting att leka med och jag har allt svårare att röra mig även när det är korta sträckor det handlar om. Detta gör naturligtvis att livet stannar till då jag oftast har svårt att delta i någonting. Jag har även fått mina första bristningar på magen. Detta fenomenet klarade jag mig också helt utan när jag väntade Melanie. Otroligt egentligen hur två graviditeter kan skilja sig så mycket.